Jag har ätit middag med mamma idag. Sen satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord i någon timme innan vi kokade thé och åt hallon med glass. Vi kollade på en bra film och nu ligger jag i sängen med min ljuslykta tänd i fönstret och plötsligt slår det mig att jag lovade att ni skulle få före och efter bilder på mitt rum när jag skulle göra om men det fick ni aldrig. Har lite dåligt samvete men ändå känner jag att ni kanske inte behöver veta allt om hur mitt rum ser ut , hur otroligt stökig jag är och hur många gosedjur jag har uppe på garderoben. Det finns så mycket ni inte vet om mig, och det känns skönt måste jag erkänna. Det känns skönt att ni som inte känner mig förutom genom bloggen inte vet vad som får mig att skratta hysteriskt, vad mitt favoritgodis är eller vad jag tycker om vissa människor. Det känns så skönt att den Elin ni känner, det är hon som älskar att  skriva, som vill komma någon vart men inte har modet eller egentligen orken att försöka . Jag vet att jag är bra på att skriva , jag vet att jag är otroligt bra på att uttrycka mina känslor genom ord. Men ändå vill jag inte visa hela världen vad jag går för utan jag vill bara vara jag. Elin 17 år med alla tänkbara tonårsproblem. Jag tycker om att vara mig själv !